Blomstervägen 3, oj vad jag saknar dig just nu. Ja, efter ett utdraget farväl efter hela sista veckan, student, lösa dagar och avslutning vill vi hem. Sverigesaknad har även nått mig nu. Tanken på att jag antagligen återvänder hit till min älskade stad redan i Juli känns tröstande, och samtidigt kunna få ledig tid i Sverige under sommaren. Jag har idag spenderat min sista kväll med min underbara värdfamilj. Dem är så fina och jag kan verkligen inte klaga på någonting. Har aldrig känt mig otrygg här, utan verkligen trivits från första stund. Guldläge också, 3 min till tåget, 2 min till bussen, 2 min till två stora mataffärer, 5 min till metro, 3 närbelägna chinos, en svinbillig secondhandaffär, två fruktaffärer, granne med bankomat... När jag återvänder är det en ny vardag och jag är rädd att jag inte ska älska den lika mycket. 

Har typ fyra dagar i mitt Madrid. Mår så bra men känner mig så otroligt förvirrad och ängslig. De flesta längtar väl hem till Sverige nu. Det största samtalsämnet, "Det första jag ska göra när jag kommer hem är att grilla" "Det första jag kommer göra när jag kommer hem är att sova" "När jag kommer hem ska jag njuta av ett svenskt sommarlov". Har blivit erbjuden ett aupairjobb i Juli. Supergullig familj, bor fint och har häst. Min första tanke var ett spontant JA men alltså snacket om Sverige får mig att fundera över om jag verkligen kommer att vilja åka tillbaka till Madrid efter att varit hemma och vänt. ÅH, typ. Och sen har vi den där jävla matten, vars betyg jag förhoppningsvis fortfarande rädda. Vill ju så gärna kunna lämna det bakom mig, men våran relation är djupt skadad.
Nationaldagen, på morgonen. På kvällen körde vi utekväll och Kapital med svenska flaggan nära till hands. Bilden är lånad av Lollo - http://exchangelife.blogg.se
Också Francos gulliga lilla grav. Den fortsätter även in i berget, och rundas upp av en kyrka. Lite kuriosa om denna: Byggdes av krigsfångar, tog 18 år att bygga och offer ifrån motståndarsidan till Franco ligger huller om buller någonstans i bygget. Småvidrigt.Alla studenter just nu gör mig snurrig av längtan, bara 360 dagar kvar. Har på min lediga tid denna vecka suttit och designat min mössa haha. Men alltså, jag spyr på samhällsfärgen, det vill säga marinblå. Varför denna tråkiga färg? Får man lov att välja någon annan utan att framstå som en bimbo? Har stora problem, kan man mixa färger utan att det ser konstigt ut? Hatten ovan är en kompromiss, men orättvisan varför frisörer osv får rosa som standard kvarstår fortfarande.

Idag har jag haft kvalitetstid deluxe. Gick upp rätt sent, skypade med Kristoffer och sedan gav jag mig ut i Madrid. Har en skoluppgift i Kultur & Idéhistoria om att analysera den spanska konstnären Joaquín Sorolla, så idag besökte jag hans gamla hus som nu fungerar som ett museum. Konst alltså, jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det ibland. Otroligt intressant på många sätt och vis... i typ 10 minuter. Det tog inte lång tid att gå igenom stället så det var helt perfekt. Fann mig själv sitta i den fantastiska trädgården efteråt utanför och bara njuta. Gick sedan i min egen takt samtidigt som jag reflekterade över tiden som är kvar, det vill säga typ ingen tid alls. Känner mig fortfarande inte redo för Sverige och vet inte om jag någonsin kommer att bli det heller. Madrid och lilla Sanse är ett hem.  Har samma seperationsångest som jag hade i Januari när jag skulle lämna Svealand. (Ni där hemma, ta det inte personligt. Jag bara önskar att ni kunde flytta hit istället så att jag kunde stanna här, puss.)Då jag inte kan ladda in bilderna ifrån min kamera in på Ipaden så får det bli en bild på skorna jag råkade köpa mig inne på H&M, oooopsii

Gårdagen alltså, vilken match och vilken stämning!! Det var alltså final i Champions Leugue och de två Madridlagen Atletico och Real stod mot varandra, bara det säger ju allt egentligen. Är ju verkligen inget fotbollsfan egentligen, men det är svårt att inte bli meddragen av fotbollskulturen. Och en sådan här legendarisk match kräver ju egentligen inget fotbollsintresse. Och ja, Real vann med 4-1 efter typ hela matchens gång lyckades göra sitt första mål. Vi var några stycken som tittade vid en bar och efter deras vinst gick vi med höjda moralnivåer till Plaza de Cibeles, där Reals vinnarfontän står. Så galet mycket folk, väldigt häftig upplevelse! 

Well hello there. JA, bloggen ekar tomt, jag vet. Det är väl mest jag själv som lär lida av det när jag inte har minnena nedskrivna senare i livet. Livet här nere är riktigt bra just nu. Den normala temperaturen har legat mellan 20-30 grader sedan början av april, men min uppfattningsförmåga säger mig att det snarare har varit 25-30 istället. Helt plötsligt är värme ingen exlusiv vara längre som en måste ta vara på till varje pris, utan att njuta av den i skuggan går minst lika bra, ingen stress - ingen press.